Fattigdom är brist på pengar. Men inte bara. Fattigdom är också brist på trygghet, inflytande och möjlighet att styra sitt eget liv. I vissa länder kan fattigdomen vara på liv eller död. I andra länder handlar det mer om att inte ha råd till det som andra ser som självklart. Därför finns olika sätt att beskriva fattigdom.
Absolut fattigdom är när inkomsten är under en viss nivå. Världsbanken har bestämt ett absolut mått på fattigdom, där en person som lever på mindre än 2 amerikanska dollar om dagen är fattig, och den som lever på mindre än 1,25 amerikansk dollar om dagen är extremt fattig. Även Förenta Nationerna (FN) mäter fattigdom på samma sätt.
På ett toppmöte i FN år 2000 antogs Millenniemålen - åtta mål som ska förbättra livet för världens fattiga. Det främsta målet är att halvera antalet människor som är fattiga enligt Världsbankens absoluta mått till år 2015.
I ett land som Sverige är fattigdomen inte så ofta livshotande. Det handlar mer om otrygghet och att inte leva på lika villkor som andra. Ekonomisk utsatthet mäts ofta genom att jämföra en persons inkomst med alla andras inkomst i samma land. Europeiska Unionen använder ett sådant relativt mått.
I FN:s konvention om barnets rättigheter finns en lista på saker som världens länder har lovat alla barn. Det är till exempel att få gå i skolan eller att känna sig trygg i sitt hem. Men ibland kan bristen på pengar i familjen göra att rättigheterna inte uppfylls. Man kan beskriva fattigdom som en avsaknad av rättigheter.
Hur många barn i världen lever på mindre än 2 dollar om dagen?
Hur många barn i Sverige är ekonomiskt utsatta?
Hur länge är man ett barn enligt Barnkonventionen?
De länder som skrivit under Barnkonventionen har lovat att göra allt de kan för att alla barn ska ha en rimlig levnadsstandard.
Fattigdom ser olika ut i olika sammanhang och ger olika konsekvenser. Men en gemensam nämnare är upplevelsen av maktlöshet och otrygghet. Här är några röster som beskriver hur de påverkas när pengarna inte räcker.
”Jag arbetar mest och leker inte så mycket”
15-årig flicka i Moçambique
Barn som arbetar kan inte satsa på skolan och missar därmed sina chanser att få annat än lågt betalda jobb i framtiden.
”Jag får ofta gå hungrig för hos oss finns ingen mat.”
13-årig pojke i Moçambique
Om man inte får tillräcklig energi och näring för att kroppen ska växa och må bra kan man bli undernärd. Undernäring i småbarnsåren hämmar både mental och fysisk utveckling och påverkar hälsan livet ut.
”Vi var tvungna att flytta och jag kom till en ny klass. Jag är blyg överhuvudtaget när det är nytt folk.”
13-årig flicka Sverige
År 2012 blev 569 barn i Sverige vräkta från sina hem för att föräldrarna inte kunde betala räkningarna. Ofta innebär en vräkning en flytt, kanske till ett nytt område med ny skola och kompisar.
”Jag vill ha pengar för att kunna köpa det jag behöver. Och jag vill också kunna hitta en bra familj, en egen.”
17-årig flicka, Ukraina
Minst 94383 barn bor på institution i Ukraina, många fast de har föräldrar i livet. Barn som inte växer upp med sina föräldrar har sämre hälsa, sämre utbildning och sämre framtidsutsikter än andra barn.
”Man blir mobbad för att man inte har de rätta kläderna. Man får höra ord som CP eller Mongo.”
14-årig pojke, Sverige
För barn och ungdomar är viktigt med rätt kläder och saker för att hänga med socialt. Barn från familjer med låg inkomst löper dubbelt så stor risk att utsättas för kränkningar i skolan.
Hur många barn i världen är undernärda?
Hur många barn i världen går i skolan?
Vad beror det på att vissa är fattiga och andra rika? Förklaringar kan sökas på olika nivåer – den individuella nivån där man betonar den enskildes roll, och den strukturella nivån där man tittar på hur världen och samhället är uppbyggt som system. Här är några exempel på strukturella orsaker:
I länder med hög arbetslöshet är fattigdomen ofta djupare och mer utbredd än i länder där de allra flesta har jobb. I vissa länder får arbetslösa ersättning från staten, men den är lägre än en lön och det kan bli svårt att få råd till sådant som andra ser som självklart. I andra länder, där sådana trygghetssystem saknas, kan en person som saknar jobb kanske inte ens köpa mat för dagen. Kartan visar de 20 länder i världen som har högst arbetslöshet.
På 1970-talet lånade en del rika länder ut pengar till fattiga länder. Så småningom gick en allt större del av de fattiga staternas inkomster till att betala av lån. I många länder gick det mer pengar ur statskassan till det än till sjukvård och utbildning till det egna folket. Runt millennieskiftet skrevs en stor del av skulderna för de allra fattigaste länderna av. Kartan visar de 32 länder som fick skuldavskrivningar.
I krig slås tillvaron sönder. Familjeförsörjare dödas. Egendom förstörs. Människor måste fly sina hem. Länders ekonomier drabbas då de måste betala dyrt för såväl återuppbyggnad som vapen. Trots krigets förödande effekter fortsätter världens militära utgifter att öka. År 2012 las det 1750 miljarder US dollar på vapen och soldater. Enligt Världsbanken skulle det krävas ungefär en tredjedel av den summan för att halvera världens fattigdom. Kartan visar konfliktområden i världen 2012.
Korruption är när någon utnyttjar sin maktpostion för att gynna sig själv. Ofta handlar det om tjänstemän som till exempel poliser eller domare som kräver mutor eller andra förmåner. Korruption sätter samhällets system ur spel, dränerar statskassan och skrämmer bort investerare. Korruption slår hårdast mot de fattiga och maktlösa i ett samhälle. Kartan visar de 20 mest korrupta länderna i världen.
Att satsa på utbildning är en väg ut ur fattigdomen, både för den som utbildar sig och för samhället. I Barnkonventionen ska grundskolan vara gratis men i många länder krävs högre utbildning för att få jobb. För barn som lever i fattigdom är risken större att man slutar skolan i förtid vilket minskar chansen att få ett välbetalt jobb i framtiden. Nära en miljard människor kan inte läsa en bok eller skriva sitt eget namn. Kartan visar de länder i världen som har lägst läs- och skrivkunnighet.
En katastrof kan vara en jordbävning, en tsunami, epidemi, översvämning eller extrem torka. Fattiga länder drabbas alltid hårdare vid katastrofer, då infrastruktur som till exempel vägar, flygplatser och telenät inte är lika uppbyggda som i rikare länder. De har ofta inte heller samma beredskap för att handskas med effekterna. Omfattningen och antalet naturkatastrofer i världen ökar som en effekt av den globala uppvärmningen. Kartan visar de största naturkatastroferna under 2000-talet.
Människor flyr från konflikter, korruption och arbetslöshet. När de kommer till ett nytt land för att börja om saknar de ofta kontaktnät och andra verktyg för att uppnå ekonomisk trygghet. Kartan visar de länder som tog emot flest flyktingar 2009.
Malmö. Sverige.
14 år, Donetsk, Ukraina
Malmö. Sverige.
Klass 9A planerar en klassresa till Köpenhamn.
Där ska de gå på museum, och ett besök på tivoli är inplanerat. Klassen har samlat pengar till resan själva genom loppisar men nu fattas ungefär hälften.
På ett föräldramöte föreslår Lisas pappa att föräldrarna ska skjuta till resten. Men Antons mamma protesterar och säger att det kan finnas de som inte har råd att lägga extra på en klassresa.
Hur tycker du att klassen ska göra?
14 år, Donetsk, Ukraina
Sonia bor i en mindre stad i Ukraina tillsammans med sin familj.
Föräldrarna är lågutbildade och jobbade på fabrik, men när den lades ner blev båda föräldrar arbetslösa. Familjen får ett litet bidrag från staten men det räcker knappt till hyran. Det är ofta bråkigt hemma, eftersom föräldrarna dricker mycket alkohol. Sonia har börjat skolka från skolan och försöker vara hemma så lite som möjligt om kvällarna. Hon träffar ett gäng nere i centrum. De röker, dricker öl och snattar i affärer. Om Sonia glider in i ett allvarligare missbruk, hamnar i brottsregistret. Om hon inte fullföljer skolan löper hon stor risk att leva i fattigdom som vuxen.
Vem ska ansvara för att bryta Sonias fattigdomscirkel?
I FNs första och övergripande Millenniemål har världens länder lovat att halvera antalet människor som lever i absolut fattigdom – alltså på mindre än 1,25 dollar om dagen. De andra sju målen i FNs Millenniemål handlar om vad som ska göras för att förbättra livet för världens fattiga.
Halvera andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar per dag, och halvera andelen människor som lider av hunger. Se till att alla har jobb eller annan försörjning.
Alla barn oavsett kön ska gå klart grundskolan.
Avskaffa könsdiskriminering i all utbildning. Öka andel kvinnor som lönearbetar och andel kvinnor i parlamentet.
Minska antalet barn som dör före fem års ålder med två tredjedelar jämfört med 1990.
Minska antalet kvinnor som dör i samband med förlossning med tre fjärdedelar jämfört med 1990. Se till att alla kvinnor har tillgång till mödravård.
Hejda och minska spridningen av hiv/ aids och se till att alla som behöver får behandling. Minska förekomsten av malaria och andra folksjukdomar.
Se till att politiker jobbar för hållbar utveckling. Minska utrotning av djur och växtarter. Halvera andelen människor som saknar rent dricksvatten och fungerande avlopp och toaletter.
Delmålen i mål 8 handlar bland annat om världshandel, finanssystem, bistånd och skuldavskrivningar. De handlar också om att läkemedelsföretag ska bidra till att göra livsviktiga läkemedel tillgängliga i utvecklingsländer och att företag ska bidra till att göra ny teknik tillgänglig i utvecklingsländer.
Det övergripande målet är att halvera jordens hunger till 2015.
Vilket av de andra målen tycker du är viktigast för att förbättra livet för fattiga människor?
Ett av Millenniemålen handlar om att alla barn ska få gå i skolan. Men alla barn har inte samma möjlighet att utbilda sig. Alex i Moçambique var tvungen att jobba på familjens ”Machamba” , eller familjegård. Sara i Sverige ansågs vara ett ”IG-barn”. Se deras egna filmer om hur de fick kämpa för sin utbildning.
Vad tycker du är den viktigaste anledningen att gå i skolan?
Kunskap öppnar ofta ögonen på människor, får dem att se saker på ett nytt sätt och agera. Du vet nu mer om problemen med fattigdom och ekonomisk utsatthet än många andra. Sprid din kunskap genom att t.ex. arrangera en temadag, anordna utställningar på skolan, gå runt i andra klasser och informera, uppmana skolledningen att se till att alla får arbeta med detta.
Samla de som vill arbeta vidare i en grupp som fortsätter att skaffa sig mer kunskap. Kanske väljer ni en fråga som ni särskilt vill driva. En sådan grupp kan till exempel skapas som en del av elevrådet på skolan.
En väg till förändring är att få andra med sig. Detta kan göras genom att bedriva ett arbete där man försöker påverka andra. Det kan ske genom att till exempel skriva insändare, starta bloggar i ämnet eller twittra.
En annan väg är att gå via politikerna. Ta kontakt med politiska partier och för fram er sak.
För att ge direkt hjälp kan en insamling vara aktuell. Det kan handla om att t.ex. anordna loppmarknad, laga mat och baka eller att samla in pengar direkt i bössa. Ta kontakt med myndigheter för att få koll på vad som gäller. Ta även kontakt med organisationer som till vardags sysslar med sådant för att få tips.
Fråga 1: Hur många barn i världen lever på mindre än 2 dollar om dagen?
Vad du tror
Vad andra tror
Rätt svar
Fråga 2: Hur många barn i Sverige är ekonomiskt utsatta?
Vad du tror
Vad andra tror
Rätt svar
Fråga 3: Hur länge är man ett barn enligt Barnkonventionen?
Så tror du
Så här tror andra
Rätt svar
Fråga 4: Hur många barn i världen är undernärda?
Vad du tror
Vad andra tror
Rätt svar
Fråga 5: Hur många barn i världen går i skolan?
Vad du tror
Vad andra tror
Rätt svar
Fråga 6: Hur tycker du att klassen ska göra?
Så här tycker du
Så här tycker andra
Fråga 7: Vem ska ansvara för att bryta Sonias fattigdomscirkel?
Så här tycker du
Så här tycker andra
Fråga 8: Det övergripande målet är att halvera jordens hunger till 2015.
Vilket av de andra målen tycker du är viktigast för att förbättra livet för fattiga människor?
Så här tycker du
Så här tycker andra
Fråga 9: Vad tycker du är den viktigaste anledningen att gå i skolan?
Så här tycker du
Så här tycker andra
Vi ger stöd till familjer som pressas av till exempel fattigdom och sjukdom så att de kan hålla ihop och ta hand om sina barn på ett bra sätt och se till att de får en trygg och kärleksfull uppväxt.
Ibland kan ett barn inte bo med sina ursprungliga föräldrar. Det kan bero på att föräldrarna är döda, men också att de är sjuka eller för fattiga för att kunna ta hand om barnet på ett bra sätt. Då kan barnet få en ny mamma och ett nytt hem i någon av våra SOS Barnbyar.
Barn är inte bara föräldrarnas ansvar, utan hela samhället måste se till att barns rättigheter uppfylls. SOS Barnbyar stödjer och samarbetar med lokala grupper och myndigheter i frågor som rör barns bästa.
SOS Barnbyar bevakar att politiker, myndigheter och överstatliga organisationer som till exempel EU och FN särskilt tar hänsyn till barns behov när de stiftar lagar och tar beslut.
Vi lyssnar på och stödjer barn som ringer till BRIS 116 111, eller hör av sig på BRIS-mejlen eller BRIS-chatten. Hit kan barn vända sig när de behöver prata med någon vuxen. Tjänsten är gratis och barn kan vara anonyma om de vill.
BRIS ger stöd till föräldrar och andra vuxna som behöver någon att prata med kring frågor som rör barn. Det gör vi dels genom en Vuxentelefon, dels genom hemsidan där vuxna kan lära sig mer om barns behov och rättigheter och få stöd i att agera om barn far illa. BRIS håller även utbildningar för vuxna som möter barn i sina jobb.
BRIS sprider kunskap om barns rättigheter i media och ger synpunkter när riksdagen tar fram nya beslut som rör barn och unga.
© 2013 SOS Barnbyar Sverige & BRIS
